En för mig okänd...
O jag lycklige !O du natt som bländat mig !O du ljuva läger som så, hänryckt den vällust jag njöt !Ack, alla ord vid lampans sken som vi sagt till varandra !Och vilken häftig kamp, sedan vårt ljus brunnit ut !Ena stunden med nakna bröst har hon mött mig i närstrid, nästa, i tunikan höljd, sökt stå emot min attack.Med sina läppar öppnade hon min sömniga ögon, sägande så; "Min vän tog redan krafterna slut ?"Hur våra armar sökt och prövat olika famntag, och hur min mun blev kvar, länge mot din, i en kyss !Likväl, är rörelsen dold förminskas kärlekens nöjen ;Ögonen - vet du ej det ?-Visar de älskandes väg.
