Tantrism
Tantrismens anhängare hävdar att den äldsta av alla Indiens ännu existerandereligioner och att ingen av de andra kan tävla med den i skönhet ochupphöjdhet. Frågan om hur gammal den är kan diskuteras, men det är inget tvivelom att tantrismen är en av de mest originella trosinriktningar som någonsinkonstruerats. Den västerländska ockultismen har dock i stort sett förkastat dentantriska religionen med dess hinduiskt och buddhistiskt präglade filosofi ochdess tantriska gudar, men dess ritualer och sedvänjor har upptagits ochanpassats efter den västerländska miljön. Tantrismen, som den idag utövas iEuropas och Amerikas ockulta skolor, består av en mängd element från Mellerstaöstern, Centralasien och Kina som har lagts till den indiska kärnan. Särskiltdess sexritualer är omtyckta bland västerländska ockultister, t ex O.T.O. och AleisterCrowley, som ansåg atttantrismen gjorde den sexuella extasen till en stege till högre plan och nyakrafter.
Tantrismens ursprung är omdiskuterat. Somliga anser att den växte fram i ettområde nordväst om Indien, i Afghanistan eller norr därom, ett område som varkänt under olika namn: Urgyan, Uddiyana, Shambhala eller Agharta. Några av detypiska tantriska idéerna kan också spåras i kinesisk taoism, och de fanns iKina långt innan buddhismen trängde in i landet. Den trovärdigaste teorin sägerockså att tantrismen uppkom i Nordindien i ett område alldeles invid gränsentill Tibet. I Indien finns en urgammal legend kvar om det mystiska landetUddiyana med sina egna halvmytiska härskare, sina sköna prinsessor och sinaovanliga sexriter, som utövades mycket. Padma Sambhava (omkring år 750)härstammade från detta land och kom till Indien, undervisades vid ett tantrisktuniversitet i Bihar och reste därefter till Tibet, där han skapade en berömdfilosofisk lära baserad på tantriska principer. Den mest berömda boken frånPadma Sambhavas tid och land, kanske t o m skriven av honom själv eller en avhans lärjungar, är utan tvivel Bardo Thodol,Tibetanska Dödsboken. Denna bok är alltigenom ett tantriskt verk och är såledesden första historiska vittnesbörden om tantrismens existens.
Den största gudomen i tantrismen är den kvinnliga principen, personifierad avgudinnan Shakti. Hennes namn betyder kraft, och hon representerar deexisterande elementen, hon den dynamiska principen som orsakar dessa elementsrörelse. De texter i vilka kultens lärosatser är nedtecknade kallas Tantra, och de täcker alla de fyratidsåldrar som den historiska tiden är indelad i. I motsats härtill ärhinduismens texter, Vedaböckerna, tillfredsställande endast för de förstafaserna, medan de är helt oanvändbara för vår nuvarande fas. Den första fasenär den Gyllene Tidsåldern, då människorna är vackra att se på, utan fiendskap,ondska, falskhet, högmod eller hat. De nästa tre åldrarna, av vilka den sistaär Kali Yuga (den Svarta Tidsåldern) utvisar ett allt större förfall imänsklighetens moral och vitalitet. Kali Yuga, som började för 5 000 år sedan,är nu på väg att nå sin kulmen. Det är en tid av våld och fiendskap, försvagadmoral, en tid då de unga inte respekterar de äldre och då de äldre inteförtjänar respekt. För denna tidsålder är de gamla Vedaskrifterna totaltirrelevanta. Materiellt begär måste tillgodoses och sexuella lustar tillfredsställas,men det finns en riktig metod att uppfylla dessa önskningar. Människanshandlingar i denna riktning måste ritualiseras och sinnlig och sexuell lidelsemåste upphöjas och anpassas i en tillbedjanceremoni.
Maithuna-ritualen
Tantrismensritualer innefattar magiska cirklar, formler (mantra), rörelser (mudras),andningskontroll (pranayama), intern alkemi (rasavada), nakenkultur, soldyrkan, påverkan av chakra(känsliga punkter på kroppen), och användandet av rökelse och andra ockultatillbehör. Dessutom tas förbjudna handlingar i bruk som steg på den väg somskall föra tantrikern till höjderna: alkoholhaltiga drycker intas och nötköttäts, vilket är förbjudet för hinduerna, och sexuella handlingar utförs, t exotrohet och blodskam.
En ritual där allt detta förekommer är chakra-puja,"cirkeltillbedjan", som utförs i ett speciellt ritualrum. Närdeltagarna kommer skall kvinnorna ta av sina klänningar och lägga dem i enlåda, som överlåts i guruns förvar. Vid slutet av de inledande ceremonierna tarvarje man en klänning ur lådan, och den kvinna som den tillhör blir hans shakti eller partner under resten avritualen, t o m om kvinnan är hans syster eller mor. Deltagarna sätter sig påhuk i en cirkel och bildar på så sätt en levande mandala, i vilken energin frångudinnan manifesteras. I cirkelns mitt sitter gurun och hans shakti, som iblandär helt naken och representerar gudinnan. Kvinnan intar över huvud taget enmycket hög ställning i den tantriska religionen, och varje mans partnerrepresenterar för honom gudinnan. Efter detta avnjuter deltagarna en rituellmåltid bestående av vin, nörkött, fisk och en torr kornkaka, som i sin turföljs av maithuna, könsumgänge mellanvarje man och hans tilldelade partner.
Under maithuna-akten avger kvinnan enligt tantrikerna en viss vital kraft. Närhon är sexuellt upphetsad utsänder hon stora mängder energi, men detta gagnarmannen bara om han förstår att utnyttja den. Det har därför utvecklats mångaolika former av tantrisk sexteknik som omfattar vissa till synes omöjligametoder, kända som oli-systemen, t exvajroli, sahajoli eller amaroli. De är alla metoder att absorbera kvinnansenergi och med könet suga in sädesvätskan igen efter utlösningen. Samtligafordrar långa och svåra övningar för att få kontroll över könet, allt i sambandmed olika andningsövningar. En tantrisk text säger: "Säden får inte falla,ty detta leder till döden. Att behålla säden betyder livet". Förlusten avsädesvätska betraktas som skadligt för alla kroppsliga, mentala och andligaenergier, ty den innehåller livskraften och är den energikälla från vilkenanden tar emot sin näring.
Med andra ord är det inte de sexuella klimax utan ejakulationen som försvagarkroppen och själen. Det finns övningar som ger en förlängd orgasm utan egentligutlösning, och de hör till tantrismens bäst bevarade hemligheter. Den äktaaskesen är uppbyggandet av en sexuell spänning, vars energi leds in i ett inrekretslopp, Sexuellt begär spelar en ständig roll i tantriska ritualer och bliralltså genom behärskning till en evig energikälla.
En viktig och absolut nödvändig faktor i all tantrisk verksamhet är gurun ellerläraren, utan vilken läran inte kan förvärvas. Hans ledning är nödvändig underträning i fysiska övningar och i sextekniken, ty många av övningarna är intebara svåra utan också fysiskt riskabla. Att ha för bråttom, att missuppfattainstruktionerna (som ofta ges i en kodform) eller att gurun inte finnstillgänglig i kritiska ögonblick anses kunna leda till psykisk katastrof ochkanske vansinne, ja t o m döden. En elev som utövade pranayama,andningskontroll, föll ur sin naturliga andhämtningstakt. Därigenom miste hankontrollen över sina reflexer och flämtade som en astmatiker för att få lufttills han nästan kvävdes. Hans guru tillkallades snabbt och hjälpte honom, mendet tog flera veckor innan han var fullständigt återställd. Vid sidan av denfysiska träningen finns förbindelsen mellan de invigda i den hemligakultmantran. Denna mantras "vibrationer" sägs genomtränga den fysiskakroppen och göra uppehåll i astralkroppen, och de kan bara föras vidare medhjälp av guruns röst.
Sexmagi
Moderniserade Golden Dawn-systemoch ambramelin magihar dominerat nästan helt till ganska nyligen, men det finns tecken på att dehåller på att få konkurrens av en besynnerlig blandning av rituell magi och tantrism som har fått västerländskutformning. Tantrismen var grundvalen för Crowleys sexmagi. Eftersom sex alltid harintresserat de flesta människor och samtidigt varit en stor beståndsdel iösterlandets magiska system, är det inte underligt att många ockulta grupper medentusiasm kastade sig över Crowleys perversioner. En av dem var Choronzon Club(Choronzon är en demon) som upprättades 1931 av Crowleys elev Godwin. Dennehade dock fantasi nog att utveckla egna metoder. Godwin förkastade Crowleysutövande av "magisk masturbation" och införde istället det hankallade dianism men som vanligen kallas karezza: sexuellt umgänge som kan pågåhur länge man vill utan att någon får orgasm. Karezzans mål är att utveckla enmycket lång dragen extas eller ett rus.
En annan av Crowleys lärjungar var Jack Parsons, som var den mest framträdandemedlemmen av Agape Lodge i Kalifornien, stiftad 1945, och som försökte sig påatt återuppliva de sex-magiska riterna. Parsons var en duktig kemist som närdeen brinnande önskan att bli en stor magiker. Han var en övertygad anhängare avThelema, Crowleys nya "kraft-och-eld" religion. Han hade under loppetav ett par år mist både sin hustru och sin älskarinna, som båda hade föredragitandra magiker, och i sin besvikelse över människorna beslutade han nu sig föratt hans nästa sexualpartner skulle vara en ande, dock naturligtvisreinkarnerad i en kvinnas kropp. För att kalla på en sådan ande begagnade hanen taktik som också var uppfunnen av Crowley och som tillkallade anden medhjälp av Enoks språk, "Och må det efter kallandet vara en frammaning av entrollstav, och må trollstavens märg skyddas och bevaras inne ipyramiderna...". Trollstaven symboliserar magikerns könsdel, märgen ärmannens sperma och pyramiderna är talismaner som är tecknade på pergament ochser ut som stympade pyramider. Parsons omformade dessa relativt enklaproportioner till en omständig ceremoni som skulle utföras elva nätter istreck. Efter en tid uppträdde anden i gestalt av en grönögd och rödhårig NewYork-flicka, som snabbt blev Parsons älskarinna och magiska partner.Tillsammans firade de Crowleys "gnostiska mässa", de utförde utsöktasexuella ritualer tillägnade den inkarnerade Babalon - Crowleys kvinnligaprincip - som fanns i flickans sköte, och de festade för att fira Parsons nyanamn som han hade fått efter en ansökan hos myndigheterna: Belarion Armiluss AlDajjal Antichrist. Deras underliga men fulländade förhållande varade ända till1952, då Parsons sprängde sig själv i luften med knallkvicksilver.
Efter Parsons död försvann denna typ av magi, men med det växande intresset förCrowley på 1960-talet har läran pånyttfötts, och den utövas idag av enskildapersoner och grupper i flera länder, särskilt i USA. Det är dock inte möjligtatt ge detaljerade skildringar av dessa aktiviteter.
Att den rituella magins utövare säkerligen inte uppnår mätbara fysiska resultatär tämligen oväsentligt. vad som är viktigare är att sådana magiker finner attderas handlingar tillfredsställer ett känslomässigt och intellektuellt behov,och det finns tecken på att det förnyade intresset för magin blir ihållande.