Det var en gång en gammal julstake. Rejäl, skapad ur det bästa av virken, stadig och rak i skaftet hade den spritt mycket värme och glädje under sina år. En trogen och pålitlig gammal vän och fortfarande minst lika vigör som de yngre och massproducerade kopior som nu översvämmade marknaden. Lätt dammig stod den nu och blickade ut mot fjärran från sin hylla. Han undrade just för sig själv om det månne skulle komma någon i år och tända på honom när han kände ett ivrigt grepp om skaftet. En ljushårig tjej hade ställt sig på en stol och sträckt sig efter honom. "Jag visste det", sa hon tyst för sig själv och lyfte försiktigt ned honom. Hon strök av dammet med en trasa och betraktade nöjt sitt fynd. Hon tryckte honom kärleksfullt mellan sina mjuka bröst och bar iväg honom in i ett angränsande rum. I rummet var det fullt av andra tjejer, de höll på att byta om och vissa hade bara trosor på sig. Anblicken av de vackra kropparna gjorde att staken piggnade till och började ana att livet höll på att arta sig riktigt bra igen."Kolla, jag hittade den", sa tjejen som bar honom. "Det här är precis vad vi behöver. "Lagom grov och känn på profilen, jag menar att såna här görs inte längre". Alla ville känna med egna trevande fingrar och staken njöt i stora drag av uppmärksamheten. "Men nu måste vi sätta fart", sa en av tjejerna och alla började klä på sig sina lucialinnen och glitter.
Efter en dag av lussande väntade sig staken att bli tillbakaställd och bortglömd på den tråkiga hyllan. Men tjejen som hittat honom hade andra planer. På kvällen fick han följa med henne in under täcket och det var där han var som allra bäst. Det var tur att han var lackad med hederlig gammal lack för natten blev både lång och våt.Och efter denna natt skulle aldrig staken mer bli bortglömd.God Jul!