Finns det något värre än att ligga på sjukhus? Särskilt när man egentligen inte är sjuk, utan bara ligger där för observation. Och till på köpet då i ett främmande land. Jag höll i alla fall på att dö av tristess och depression. Men bara till dess att min flickvän överraskade mig med en annorlunda rond.
Det grå morgonljuset kämpade sig igenom fönstrets vita gardiner, kastade en trist, suddigt och gråaktigt skimmer över det gamla och slitna sjukhusrummet som jag befann mig i. En upptagen, stressad kille som jag, utplacerad av mitt företag i Bulgarien, borde naturligtvis bättre ha utnyttjat min "inlagd för observation" -position till att få ut det mesta möjliga av situationen. Jag borde kopplat av, sovit mycket, läst böcker och tidningar, men allt sådant hade bara varit av intresse den första veckan. Nu när jag var inne på den andra hade jag drabbats av rastlöshet och nedstämdhet och befann mig i det närmaste i ett apatiskt tillstånd av uppgivenhet. Även den upphetsning som jag känt den första veckan när min verkligt snygga och välskapta flickvän Susanna kom på besök, hade dunstat bort som daggen en varm sommardag. Susanna arbetade som modell, och då jag hade blivit placerad i Bulgarien i ett år, hade hon följt med. Och även om jag hade försummat henne - fördjupad i arbetet som jag var - hade jag ändå uppskattat att hon tagit beslutet att följa med mig. De senaste dagarna hade jag ändå bara lyckats ge henne ett mycket ansträngt leende när hon öppnat dörren till mitt rum, och medan hon å sin sida log med hela sin mun och visade upp två perfekta, pärlvita tandrader - och jag hade mycket surmulet lyssnat till hennes beskrivningar av det verkliga livet som pågick utanför sjukhusets murar.
Hennes långa, slanka ben, de fylliga, välformade brösten, den erotiska utstrålningen och den doft av fräscha blommor som var hennes kännetecken hade upphört att ha sin normala påverkan på mig. Jag var ju inte sjuk i bokstavlig mening, men jag hade haft några - visserligen mycket korta, men ändå alarmerande, blackouts, som hade resulterat i att jag blivit inlagd. Genom en rad prover skulle jag få veta om det var något alvarligt eller bara var en följd av all stress. I början hade jag tagit den här upplevelsen på samma sätt som om jag hade checkat in på ett tredje klassens hotell, och hade nyfiken gått runt på sjukhusområdet för att utforska omgivningarna. Nu tillbringade jag allt mer tid liggande i sängen, medan jag längtade efter det hektiska livet utanför. Jag kände mig inspärrad på obestämd tid.
Den sedvanliga, effektiva morgonuppassningen ordnade gardinerna, min frukost och läste av min febertemperatur, varefter jag åter igen sträckte ut mig under täcket, och beredde mig på att möta ännu en lång och trist dag - endast avbruten av Susannes försök att muntra upp mig. Vid elva tiden på förmiddagen bankade det så kraftigt på dörren att jag vaknade ur min dvala och riktade min uppmärksamhet mot dörrhandtaget som långsamt rörde sig upp och ned, som om det vore i en skräckfilm.
Först blev jag nyfiken, men snart irriterad, då det plötsligt slog mig att det antagligen var någon unge från barnavdelningen på våningen ovanför, som sprang omkring och lekte i korridorerna. Jag övervägde om jag skulle göra mig omaket att ta mig ur sängen, för att ge ungen en riktig överhalning på min bristfälliga bulgariska. Men då öppnades plötsligt dörren med ett brak och jag fick se något jag inte ens hade kunnat föreställa mig i mina vildaste fantasier. In kom Susanna, klädd som en kvinnlig läkare endast kan se ut i en kåt mans våtaste drömmar, skjutande på en rullstol och ett rullbord. Hon hälsade mig med ett strålande leende, och såg därefter mer professionellt allvarlig ut och sade att hon kommit för att ge mig behandling mot den begynnande depression som man diskuterade så mycket bland läkarna. Jag kastade mig omedelbart in i leken, och lät som om jag var mycket överraskad, vilket kanske egentligen inte var så långt ifrån min verkliga situation. Susanna fick den skramlade rullstolen och bordet på plats bredvid min säng, och lutade sig sedan in över mig och tog tag om min handled med tre fingrar, som om hon ville ta min puls. Hon stod ett ögonblick och såg koncentrerad ut, sedan tittade hon mig djupt i ögonen, förklarade att det fortfarande fanns liv i mig - och för första gången på veckor bröt jag ut i ett skratt. Men det var uppenbarligen inte dags för något skrattande ännu, leken skulle tydligen fortskrida - för Susanna rätade på ryggen, och drog liksom av en tillfällighet i den vita rocken så att en vit troskant blev synlig. Hon tittade eftertänksamt på mig och sade att hon ville lyssna på mitt hjärta. Hon drog fram ett stetoskop ur den ena fickan, hängde det till rätta och placerade det på min bröstkorg.
- Hm, hm, mumlade hon nickande med rynkade ögonbryn, satte sig på sängkanten och lade stetoskopet mot min handled.
- Hm, hm, lät det återigen från henne, varefter hon lutade sig lite tillbaka, och placerade apparaten mot sin fitta. Hon lyssnade hänfört, och jag tittade intresserat på.
- Hm, hm? Härmade jag henne med frågande ögonkast, vilket fick henne att tappa sin professionella min och börja dra på smilbanden.
Jag sträckte ut armarna, lade händerna på hennes höfter och drog henne intill mig - men hon lutade sig frivilligt framåt och gav mig en snabb tungkyss, innan hon åter drog sig tillbaka och öppnade munnen för att säga något. Men nu hade jag fått nog av hennes "leka doktor" - uppvisning. Jag lade den ena handen mot hennes mun, medan den andra handen knäppte upp knapparna i hennes rock. Därefter lutade jag mig framåt, släppte löst ett av hennes bröst ur behån och bet försiktigt i bröstvårtan. Susanna stönade och vred sig fri ur mitt grepp. Hon hade uppenbarligen inte lekt färdigt för hon började att sätta sig tillrätta på sängkanten, drog sina trosor åt sidan och kände på sina blygdläppar. Samtidigt mumlade hon något om att jag borde begripa vad jag gjort, hon var nämligen inte van vid att patienter uppförde sig på det sättet - och att undersökningen inte var färdig. Sedan reste hon sig upp, knäppte rocken och lade sitt ansikte i djupa veck och förklarade att hon skulle kontrollera om jag kunde röra på mina lemmar ordentligt. Då passade jag på att dra henne intill mig, och jag i det närmaste slet av henne trosorna och vred och vände på henne i mina händer - vilka växelvis smekte hennes skinkor och hennes underbart ljuvliga fitta, innan jag frigjorde henne ifrån rock och behå. Jag drog ned henne till mig i sängen, med hennes fasta bakdel pekande mot mitt ansikte. Min tunga sköt fram som en pilsk huggorm, och letade sig in mellan hennes frestande skinkor, där den lekte lite med hennes bakre öppning, innan den gled vidare och började att slicka det nedersta av hennes fuktiga rosenblad. Hon vred sig ovanpå mig, och stötte lite prövande fram och tillbaka i ett försök att fånga in min allra redan styvt darrande kuk i sin mun, men jag hade andra planer. Om hon ville leka så skulle hon få det…
Jag sköt henne lite framåt, så att hon kom loss ifrån mig och stod på alla fyra i sängen, varefter jag själv kravlade mig upp och ställde mig på knä bakom henne. Hon vickade skönt, inbjudande med sin fasta häck, och spann som en kattunge i förväntan över vad som skulle komma. Men det blev inte som hon kanske hade trott! Istället för att ivrigt borra mig upp i henne, för att få utlösning och därmed dämpa mitt våldsamma begär, så lät jag min lem glida fram och tillbaka mellan hennes rosenblad. Jag sprätte till lite på hennes klitoris och pickade lite mot hennes anus, medan mina fingerspetsar gled över de mest känslosamma ställen på hennes kropp. Hon rörde sig otåligt mot mig och försökte att följa min kuks rörelser - som om den inte viste vad den skulle sätta in sin stöt, och att hon därför måste hjälpa mig på vägen. Jag mobiliserade all min självbehärskning, och gjorde allt för att inte falla för frestelsen. Att borra mig in i hennes varma, våta grotta - och att ge efter för min lust att sända iväg den laddning, som trängde på så mycket att det kändes som om den fyllde hela min kropp, och hotade spränga mig i bitar. Istället knuffade jag ned henne på sidan och lade mig bakom henne, och kysste och slickade henne mjukt ifrån nacken och ned en bit över hennes rygg. Hon skälvde av njutning till följd av min beröring, och vände sig mot mig för att trycka sig emot mig, och pressa sina läppar mot mina. Våra tungor snodde in sig i varandra som två vimplar i hårt blåsväder - och efter ett ögonblick genljöd det annars så tysta rummet av de våta, höga ljuden från våra munnar. Vi tumlade runt i sängen och smekte och granskade varandras kroppar, som om det var första gången vi var tillsammans, och vi kände båda att upphetsningen snabbt steg mot kokpunkten. Plötsligt frigjorde jag mig - och med ett ryck i ett litet slitet handtag reste sig sängens huvudända mot mig - varpå jag fick Susannas bakdel placerad så att hennes ben och det mesta av ryggen låg mot den mjuka madrassen - vilken stack upp i vädret i en 45-gradig vinkel. Jag lutade mig in över henne och lät min tunga glida över hennes glatta, fuktiga blygdläppar. Jag märkte till min glädje att hon tog tag om min kuk, och såg till att den snart blev slickad av spetsen på en liten ivrig tunga - innan en del av staken försvann in i hennes varma munhålla, där hon med intensiva sugrörelser masserade den. Jag tog tag om hennes ben, särade på dem och kände hur en ristning fick min kropp att skaka, då såg jag hennes sköte öppnas sig inför mina ögon. Jag lät min tunga stryka över grottans öppning, gjorde den hård och lät den piska lite på klitoris innan den fick glida upp i hennes såsiga håla. Vi var båda nära orgasm, men alla möjligheter var ännu inte uttömda. Därför bytte jag ställning, genom att krypa upp mot hennes ben, som jag drog en aning bakåt mot mig. Och med händerna stöttande mot den lutande madrassen trängde jag in i henne med en ända stöt. Hon flämtade under mig - för ställningen tillät mig komma djupt in i henne och det utnyttjade jag till fullo. Jag knullade henne med långa djupa rörelser medan jag njöt av att se min glänsande kuk växelvis bli synlig när den gled ur, och sedan försvann in i hennes grotta. Mina testiklar slog mot hennes klitoris, och plötsligt kände jag hennes naglar riva i dem - och en av hennes händer lyfte på dem för att den ville leka med den våta rosenknopen. Jag bet ihop tänderna för att inte vråla med höga, vilda brunstljud, medan jag samlade mig inför den orgasm som nu var på väg på allvar. Hon vred sig lite under mig då hon upptäckte att jag var på väg att komma, men hon gav upp då hon insåg att jag var allt för inriktad på utlösningen för att låta mig bli avbruten.
Orgasmen kom rusade genom min kropp, som ett oväder som drar med sig allt i sin väg, och samtidigt med att jag lät de första spermastrålarna skjuta upp i hennes inre märkte jag att även hon gav efter. Hennes grotta drog sig samman om min lem med långsamma kramper och mjölkade mig till den sista droppen. Vi utstötte samtidigt djupa suckar av vällust, och fortfarande fastlåsta i den lite bakvända ställningen inväntade vi pustande och stönande att våra krafter skulle återkomma. Susanna lät benen falla tillbaka mot madrassen och drog sig bort under mig. Hon kravlade ur sängen och satte sig i rullstolen, medan jag satte mig på sängkanten med benen slappt hängande mot golvet. Jag gav henne ett nöjt leende, med i stället för att besvara det på samma sätt, så gav hon mig ett vargaflin, med en hungrig blick i ögonen, och rullade emot mig, lutade sig över mig, sög in min slaka kuk mellan sina läppar och började att suga upp en ny resning. Jag slöt ögonen av njutning, förundrade mig över att jag redan kände lust igen, innan jag kastade mig på knä framför henne, särade på hennes ben och började leka med hennes våta grotta. Den knarriga rullstolen visade sig vara en utmärkt sexleksak. Den passade perfekt både då jag satte mig i den med Susanna i mitt knä, och då vi använde den som kombinerad rullstol och säng. Efter en timmes lek med rullstolen exploderade vi båda i en gemensam orgasm som om möjligt var ännu kraftigare än den första. Och det var först efter det att den ebbat ut i våra kroppar som jag framförde min uppskattning över att Susanna varit så modig att hon vågat komma till mig i den sanslöst läckra munderingen. Hon måste ha fått sjukhusets hjälp med att kunna uppträda i sin förklädnad, och att få dem att låta oss vara ostörda.
- Varför skulle de störa oss? frågade hon med en axelryckning. Du är inte sjuk. Du är bara drabbad av lite stress, och du är utskriven. Men nu måste både du och jag snabbt få lite anständiga kläder på oss, för det är risk att de börjar tycka att det tar dig lite väl lång tid att lämna vården här. De kanske tror att du vill vara kvar..!