Mötet hade varat i säkert 1,5 timme och de flesta hade mer eller mindre dåsat till när dörren for upp med ett brak.
Min närmsta chef vaknade till och reste på sig genast och avbröt vår ekonomiassistent som stod och rabblade siffror från vår senaste kvartalavrapport.
-Det här är Elin, vår nya projektcontroller från huvudkontoret i Stockholm. Sa han lätt harklande och lite halvt ostadig på rösten.
-Elin kommer att gå igenom era senast avslutade samt pågående projekt med var och en, vill du ta det muntligt eller enskilt med var och en Elin?
Hon var snygg, lite äldre men vilken kropp och vilken utstrålning. Det här kommer bli bra, jag har bra koll på mina projekt och de senaste avslutade gick riktigt bra. Tänkte jag medans Elin presenterade sig.
-Jag heter alltså Elin Bergholm och är controller för er projektledare, jag har en lista på namn men jag känner inte igen någon av er till utseendet, om ni var klara så kan resterande personal återgå till sina arbetsplatser och alla projektledare stannar här med mig så tar vi först en gemensam genomgång lite snabbt och en enskild på slutet.
Hon var lite vass i framtoningen men det klädde henne tyckte jag. Chefen tackade resterande styrka för uppmärksamheten och gick tillsammans med dem tillbaka till kontorsplatserna.
-Jaha grabbar då var det vi, ska vi börja med dig?
Hon pekade på mig.
-Vad heter du? Och vilken avdelning jobbar du för
Jag presenterade mig och vi gick över till några av mina senaste projekt. Jag satt och småflinade eftersom jag visste att resultatet av dem alla som hon valt ut var mer än utmärkta.
-Jaha, ekonomiskt ser det ju bra ut men hanteringen vet jag inte om jag gillar riktigt.
Sa hon och kastade en kall blick på mig. Va fan, vad menar hon nu? Jag blev alldeles paff och mitt självbelåtna leende var som bortblåst och ersatt av en min liknande en fågelholk.
-Nu är jag inte med riktigt på vad du menar.
Sa jag med en.smula irritation i röstläget.
-Ser ut som det slarvats en hel del med rapportering av prognoser och informationsflöde till ledningen.
Sa hon utan att röra en min. Jag höll på att spricka, prognosena var utmärkt gjorda och vad fan menade hon med information till ledningen???
Det var dödstyst i rummet och alla andra satt minst lika förvånade som jag. Jag började säga..
-Jag vet inte riktigt vad du......
Hon avbröt mig nonchalant.
-Jaja Andersson, vi får ta det här enskilt sedan.
Jävla surkärring! Hon avbröt mig, nog fan ska vi ta det här enskilt sedan! jag log sammanbitet och försökte dölja min ilska.
Vi gick igenom resten av gruppen och gång på gång kom hon tilbaks till mig och mitt projekt och påpekade vad viktigt det är med prognoser och inrapportering, jag höll på att spricka av ilska.
Äntligen var det slut och alla gick, det var bara jag kvar som hon ville tala enskilt med, bra det! Nu skulle hon få en skopa!
-Jaha Andersson, vad tycker du om det här då?
-Jag kan säga såhär att ingen har tidigare klagat på mina prognoser överhuvudtaget och någon inrapportering har jag aldrig hört talas om.
Jag talade med låg lugn auktoritär röst, innerst inne brann det i mig men som person har jag alltid kontroll.
-Det verkar som jag varit stygg.
Sa hon och det glittrade i hennes ögon när hon tittade in i mina mörka. För en sekund fattade jag ingenting, sen trillade polletten ned.
-Det kan man nog lungt säga Bergholm, en riktig liten olydig slyna.
Sa jag i samma lugna tonläge. Jag såg hur det gick en rysning genom hennes kropp och hon började bita sig i läppen. Jag reste på mig och gick fram till dörren och låste den.
Jag vände mig om och lutade mig mot väggen och lade armarna kors.
-Kom hit. Sa jag till henne. Hon reste sig från stolen och jag skakade på huvudet.
-Kryp. Sa jag med en distinkt stämma.
-Hon sjönk till golvet och började krypa mot mig. Långsamma ålande rörelser med ryggen så svankad så att jag trodde den skulle gå av, jösses vilken kropp hon hade, jag hade fullt sjå att hålla tillbaka för att behålla den intensiva stämning vi just byggt upp emellan oss.
Hon stannade upp precis framför mina fötter och händerna trevade upp mot min gylf.
På bara några få sekunder hade jag slitit upp henne från golvet och kastat upp henne på det lilla runda konferensbordet och fått av hennes kjol, inga trosor. Jag begravde mitt ansikte mellan hennes ben och lät min tunga leka runt hennes våta sköte, hon stönade till och skakade i överkroppen som ett asplöv.
-Herregud. Stönade hon fram när jag till slut mötte hennes klitoris med min tungspets.
-Du kommer inte än. Sa jag samtidigt som bhn åkte av och jag förde in ett finger och fortsatte leka med min tunga ivrigt.
-Jag kan inte hålla mig! Skrek hon med händerna för munnen för att dämpa rösten och så exploderade hon. Hon sköt upp sitt under liv mot mitt ansikte och stönade högljutt.
Hon kastade sig av bordet, slet av mig byxorna och borrade ner min svullna lem i halsen i ett våldsamt tempo, det tog inte länge tid för mig att komma än det gjorde för henne och jag fyllde hennes mun.
Jag lyfte upp henne mot väggen och trängde in, otroligt vad trång hon var, ögonen rullade bak och hennes ögonvitor var det enda som syndes, hon stönade tungt.
-Knulla mig, knulla mig hårdare!
Jag vände henne och tryckte ner henne över en av fåtöljerna och trängde åter in igen bakifrån, tog tag o hennes hår och drog ansiktet bakåt mot mig och kysste henne.
Jag drog mig ur henne och jag kunde höra hennes stön av besvikelse tills jag trängde in i hennes anus, hon vände ansiktet mot mig och stirrade vansinnigt på mig väsande:
-Våga inte sluta! Knulla mig!
Jag blev så sjukt upphetsad av hennes eskalerade tillstånd att jag knullade som en galning, precis innan fotöljens armstöd gav vika kom hon och jag i samma sekund den brakade ihop.
Vi landade i en stor hög på golvet med ett brak, vi var så fysiskt utmattade att vi låg kvar så en stund, ända tills chefen knackade på dörren och frågade om allt stod rätt till.
-Ingen fara, en stol som gick sönder.Ropade jag medans vi klädde oss.
-Nästa vecka är det halvårsrapport Andersson, jag förväntar mig ett lika "dåligt" resultat då. Sa hon med ett flin på läpparna när hon försvann ut genom dörren......