Luststaden: Hyrsevärden

Jag gillar att skriva, både sexuella noveller och berättelser i allmänhet. Så därför tänkte jag prova ett nytt projekt. Jag ska skriva något jag kallar "Luststaden". Det kommer bli en samling sexuella noveller med en gemensam röd tråd. Alla personer i novellerna märkta "Luststaden" kommer bo i samma stad, och de kommer på något sätt att påverka varandra i deras liv. Då så, då börjar vi med kapitel ett.

Hyrsevärden


Marie stod i köket och lagade mat när dörren försiktigt öppnades. Hon kunde nästan höra på hur dörren öppnade sig, och steget som togs in, vad som hade hänt.

- Hur gick intervjun?
-... Inte bra...

Marie ville göra så gott hon kunde och gick fram till sin man för att trösta honom.

- Det löser sig snart Magnus. Det är bara en tidsfråga.

Magnus suckade, och hängde av sig jackan. Han hörde hur hans yngsta dotter ropade samtidigt som hon sprang mot dem, och han gjorde sitt bästa för att inte visa sin uppgivenhet för henne. Han lyfte upp henne och frågade hur det hade varit i skolan. Marie tittade på och hade dåligt samvete. Han gjorde sitt bästa, och hon gjorde inte så mycket mer än att sitta hemma på dagarna. Visserligen ett fulltidsjobb i sig, när man har flera barn och ett hem att ta hand om, men hon hade ändå velat bidra mer. Magnus hade varit forskare på ett företag i staden som utvecklade olika sorters lagringsmedium, men allt eftersom folk började ha allt i "molnet" så gick det sämre och sämre, och till sist hade företaget gått i konkurs. Nu satt Magnus och var en av de mest erfarna som fanns i ett område som var teknologiskt förlegat. Det var svårt för honom att få ett annat jobb, och till sist hade han tvingats ta en "tills vidare" anställning i en matbutik. Han hade gått från att vara projektledare, med en lön som kunde försörja hela hans familj och deras förortsvilla, till att jobba i kassan på ICA. Villan hade man fått sälja och nu hyrde man in sig på bottenvåningen av ett flerfamiljshus strax utanför ett av stans sämre områden. Och deras budget gick fortfarande back varje månad. Man hade redan gjort sig av med alla pengar man fick för huset.

De åt middag ihop, och försökte låtsas som om inget var annorlunda. Deras barn gjorde det rätt bra. Det var lite klagomål över att de inte hade egna rum längre, men i överlag var de väldigt enkla att ha med att göra, tack och lov. De gick och lade sig och dagen efter gick Marie upp och ordnade frukost till barnen, följde dem till busshållplatsen innan hon gick hem till Magnus. Han såg förtvivlad ut när han tog på sig sin ICA skjorta. Marie satte sig bredvid honom, höll hans hand.

- Jag ska försöka ordna något jag också.
- Jag vill inte be dig göra det.
- Jo men jag måste. Du ska inte behöva göra allt själv.

Magnus suckade.

- Vad är det som är fel?
- Vi har inte råd med hyran...
- ... Jag ska försöka prata med Thomas och se om han kan tänka sig skjuta lite på den.
- Vi måste göra något Marie.
- Jag vet. Jag vet. Jag ska försöka ordna något. Ringer runt lite senare idag.

De satt där och höll varandras händer en stund. Till sist kysste Magnus Marie och förklarade att han skulle till jobbet. Marie hörde hans tunga steg bort mot hallen. Dörren stängdes bakom honom och hon var nu ensam kvar.

Efter att ha ringt runt lite så hade hon några eventuella jobb på gång. Inga drömjobb, men det var lite folk som eventuellt kunde ge henne i alla fall en deltidstjänst. Hon började bli lite hoppfull om framtiden, när det ringde i dörrklockan. Hon öppnade dörren och där stod Thomas, mannen som ägde huset de bodde i. Han bodde på övervåningen.

- Hej Marie. Tänkte bara säga det att jag kommer ha lite folk över imorgon, så jag kommer använda alla parkeringsplatser.
- Okej... Thomas, skulle jag kunna prata lite med dig?
- Självklart, vad gäller det?
- Vill du komma in och ta en kaffe?
- Tack, det gör jag gärna.

Marie gick in i köket och satte på kaffekokaren. Thomas ställde sig vid diskbänken samtidigt som Marie plockade fram två muggar.

- Vad ville du prata om?
- Alltså... Det känns så fel att ens säga det...
- Säg det bara.
- Jo, du vet att vi flyttade hit för att Magnus jobb gick i konkurs. Och vi har haft det lite svårt ekonomiskt sen dess.
- Ja det vet jag.
- Och det är lite extra svårt just nu... Så jag tänkte bara fråga dig om det är okej ifall vi kanske är lite sena med hyran den här månaden.
- Är det så illa alltså?
- Jag är rädd för det.
- Oroa dig inte. Jag är inte hjärtlös, jag förstår er situation. Det är svårt för alla ibland. Jag tror nog vi ska kunna lösa det här på något sätt.
- Tack så jätte mycket! Vi ska ordna det här, oroa dig inte. Jag får skaffa mig ett jobb också, om det så är som att städa dagis på nätterna.
- Oroa dig inte. På något sätt löser vi det här.

Kaffet hade börjat koka upp och Marie vände sig mot kokaren för att ta kannan.

- Vill du ha mjölk eller socker?

Hon vände sig om och såg att Thomas stod precis bakom henne. Hon hoppade till lite.

- Skrämde jag dig? Det var inte meningen.
- Nej nej, blev lite chockad bara. Förväntade mig inte att du skulle stå där.
- Jag tänkte lite på en sak. Det här är ett ganska stort hur totalt sett med en stor trädgård. Om du inte hittar något annat så skulle vi kunna hitta på något som du kan göra här, så drar vi av det på hyran sen?
- Verkligen? Det låter jätte bra! Säg till bara så tar jag tag i det direkt!

Thomas lade sin hand över Maries. Hon tittade förvånat på honom. Han kramade den.

- ... Vad gör du?
- Hur gärna vill du hjälpa till?
- Vad pratar du om nu?
- Hur gärna vill du hjälpa din familj?
- Jätte gärna så klart, men...

Thomas tog tag i hennes hand och förde den mot sin gylf. Marie tittade skräckslaget på honom.

- Thomas, vad gör du?
- Jag trodde du ville hjälpa till? Det är väl inte rättvist att Magnus sliter på ICA medens du inte gör något?
- Det här är inte okej!
- Nej, det som inte är okej är att du inte jobbar, och sedan har mage att be om att så skjuta på hyran, när vi båda två vet att du sitter hemma och gör inget på dagarna. Du lever kvar i en 50-talsvärld där mannen tjänar bra pengar och frun kan sitta hemma och ta hand om hemmet. De världen finns inte längre. Ni har höga utgifter. Flera barn, lån på bilar som ni inte får sålt, hyra, och många munnar att föda. Barnen kommer vilja åka på skolresor och ha leksaker. Och hur ska ni kunna göra allt det på Magnus ICA lön?

Det blev tyst en stund.

- Du kan hjälpa till. Jag kan se mellan fingrarna på den här hyran om du hjälper till här hemma.
- Vadå se mellan fingrarna?
- Hjälper du mig så anser vi månadens hyra betald.

Marie stod tyst. Hennes läppar började skaka.

- Hela månadens hyra betald?
- Hela månadens hyra betald. Om du hjälper mig. Tänk på hur Magnus sliter. Tänk på era barn. Du kan underlätta för alla.

En tår rann ned för Maries kind.

- ... fan ta dig.

Marie knäppte upp Thomas gylf. Han förde hennes hand ned innanför sina kalsonger och hon kände hans kuk. Den växte i hennes hand. Thomas lade en av sina händer på hennes huvud och tryckte ner det. Hon tryckte emot lite men han tryckte ännu hårdare då. Marie gick ned på knä framför honom i köket. Hon kände doften från det nybryggda kaffet. Thomas tog att i hennes hår med ena handen och sin kuk med andra. Han tryckte den mot Maries mun. Hon ville inte öppna den först, men han tryckte hela hennes huvud mot den. Hon öppnade munnen och han tryckte in sin kuk.

- Jag sa att du skulle hjälpa mig, inte bara gapa stort. Så hjälpa mig lite! Visa mig hur du suger av Magnus!

Marie kände tårar rinna ner för sina kinder. Hon tog tag i Thomas kuk med en hand och började runka den samtidigt som hon masserade ollonet med sin tunga. Han höll hårt i hennes hår och styrde hennes huvud upp och ner längsmed sin kuk. Efter en stund så drog han henne uppåt i håret. Hon stod framför honom och tittade honom i ögonen. Han tittade på hennes. Med blicken fäst djupt i hennes ögon förde han sin hand mot hennes byxor och tryckte ner den innan för. Marie hoppade till.

- Vad gör du?
- Ta av dig byxorna!
- Nej!
- Jag trodde vi var överens om att du skulle hjälpa mig?
- Jag sög ju av dig!
- Det var inte det jag vill ha hjälp med.
- Nej!
- Det var synd. Jag hade verkligen sett fram emot att kunna hjälpa er lite. Men jag får väl helt enkelt se fram emot att hyran kommer i tid nästa vecka!

Marie tittade på honom förkrossad. Hon stängde ögonen. Hon försökte sitt bästa för att hålla tillbaka tårarna. Hennes händer skakade och hon tog av sig sina byxor. Hon blundade, och hoppades det skulle vara över snart. Thomas böjde henne fram över matbordet och tryckte sin kuk mot hennes fitta. Den gled in, och Thomas började knulla henne hårt bakifrån. Han tog tag i hennes hår och drog hennes huvud mot sig. Han böjde sig fram över hennes och vinklade hennes huvud mot honom. Han böjde sig fram för att kyssa henne.

- Nej, snyftade Marie fram.
- En hora som du borde inte säga nej om du vill ha betalt!
- Snälla!
- Jag är ju snäll, jag gör så att du kan hjälpa din familj.
- Snälla nej.

Thomas brydde sig inte om hennes snyftande utan tryckte sina läppar emot hennes. Han tryckte in sin tunga i hennes mun. Han stötte allt hårdare och hårdare in i henne. Bordet började slås mot väggen med varje stöt. Till sist stönade han och Marie kunde känna hur han sprutade djupt djupt inne i henne. Kan fortsatte trycka sina läppar mot hennes. Till sist drog han sig ur. Tog på sig sina byxor, och gick mot dörren.

- Jag förväntar mig nästa månads hyra i tid.

Kvar låg Marie över matbordet och kände hur hans sperma rann sakta ut ur henne och ned för hennes ben. Hon grät. Till sist fann hon kraft nog att titta på klockan. Den var 14.45 och hennes barn skulle strax komma hem från skolan. Hon skyndade sig med att torka bort tårarna och dra upp byxorna. Några minuter senare öppnades dörren av deras yngsta dotter. Hon gick glatt in och berättade för sin mamma om hur hon trodde hon blivit kär i en kille i hennes klass. Marie pratade lite med henne och började laga middag så lätt.

Senare den kvällen så satt hela familjen vid matbordet. Barnen retades med varandra och lekte. Magnus beklagade sig över gamla tanter på ICA som gick omkring och letade efter dålig frukt, så de kunde köpa den och sedan lämna tillbaka den och säga att de aldrig ska handla här mer. Till sist tog Marie ton.

- Jag pratade med Thomas idag förresten.
- Jasså? Vad sa han?
- Han sa att han förstod vår situation, och att han gärna hjälper till så gott han kan. Så han sa att vi inte behöver betala hyran alls den här månaden, så vi kan komma på fötter igen.
- Verkligen? Den mannen är en ängel!

Marie satt där, vid matbordet. Hon kände hur det var kladdigt i hennes trosor, där Thomas sperma fortfarande sakta rann ur henne. Hon hade aldrig fått tid att torka upp det sedan barnen kom hem.