-jäklar tänkte hon, nu tappade jag plånboken igen..
Alltid samma sak, tänkte hon. Min sedvanliga tur när jag är stressad och skall betala så faller plånboken ur och alla kontokort på golvet.....jäklar,skrek hon för sig själv igen
Hon böjde sig ner och sträckte sig fram för att plocka upp alla kort på golvet...-som vanligt, nu stirrar alla på mig igen...
Plötsligt mitt framför hennes hand, fick hon se en annans hand......Den var manlig, hade en silver ring smått hårig och borde tillhöra en man, slog det henne inom loppet av en sekund....Hon tittade upp och mötte ett par ögon, så djupa goda och så......så full amed liv......Allting stannade upp......Hon fastnade helt i denna mannes ögon......försvann in i dessa mjuka blå ögon.......allting blev som en suddig bild runt omkring henne, som ett foto som zoomar på en prick......
-Varsågod, sa killen....Med en len, något ungdomlig röst, på göteborgsdialekt det hördes....Inom loppet av en bråkdels sekund fann hon sig stirrande i mannes ögon, helt bortkopplad från det faktum att kassörskan på Ica bad att hon skulle skynda på....
Killen hade plockat upp hennes plånbok, korten, ja allting och där hade hon stått som en fåntratt och bara stirrat djupt in i hans ögon, helt omedveten om att livet runt omkriong surrade som vanligt---
-eh...Tack....sa hon....lite tafatt fortfarande stirrande i killens ögon...
Han va mörkblond, nån decimeter längre än henne, blå djupa ögon, ljus hud och hade en svart rock på sig...Han var väl som alla andra, ganska kraftigt byggd, men vilka ögon..ögon....
-Ibland går saker inte ens väg, sa killen......-Jag tappar det mesta själv när jag är stressad.
-eh Ja....svarade hon.........fria då...var hennes nästa tanke.....Nä nu är du dum , sa hon till sig själv.håll behärskningen,
Hon tog emot plånboken, betalade och snabbt som attans, gick därifrån.......Inte vågade hon titta sig om, för då faller hon pladask in i ögonen ige. Undrar om det va nån som såg att hon blängde så in i killens ögon..Jag är patetisk, tänkte hon.....Idiot.du skulle ju frågat om han ville fika......NÄ det kan man inte göra.....men tackat borde du hjort ialla fall.....ellere gjorde jag det...
Hon steg ur affären fram till sin bil......Nycklarna.....tänkte hon..i Handväskan som vanligt.Precis när hon öppnat handväskan, greppat tag i nycklarna, dragit ur dem ur väskan så, Faaaan.....inte tappa dem också.....
-Det tycks inte vara din dag idag, sa rösten som hon kände igen så tydligt, eftersom det bara gått någon minut sedan hon hört den första gången....killen med ringen på handen och de där djupa ögonen...
där stod han igen.......
-Vet du vad, sa killen..........-Jag tycker du skall stanna upp lite.får jag bjuda på en kopp, så du stressar av lite, om du hinner förstås.......
Hela hennes kropp skälvde, det pirrade i magen, och hon kände lust som hon trodde att hon aldrig skulle känna igen..Hela hennes underliv skälvde till som en brasilansk vaxning....Klä av mig, ta mig på motorhuven, kom till mig.......älska mig hårt, mjukt, nu nu NUUUU.......tänkte hennes hjärna, men allt hon fick ur sig va.....-Ja jag gillar kaffe.....
-Patrik heter jag föresten......och ännu en gång kom den där fina vackra handen fram med den stora silverringen...en vikingaring va det nog, tänkte hon....
-Hej- Gabriella...........å hur lät det då, som en idiot, jag framsstår nog som ett pucko.....
-Kom, sa killen som hette Patrik....-Det ligger ett kafé här bredvid.....
Handen på killen som hette Patrik, tog hennes hand och utan att tveka en sekund greppade hon den hårt.....Han var varm, fast det va svinkallt ute.......Ögon, röst, kaffe, nycklar, Ica, brasilansk vaxning..tänkte hon......
Detta kan nog bli nåt........han tar mig med storm.....tänkte Garbriella...
(VILL NÅN HÖRA MERA)