Klara bläddrar lite förstrött i kurslitteraturen... hmm anatomi. Första delkursen var hård o den här skall vara värre. Men alla säger att när väl 5e terminen på läkarprogrammet är över så är det nedförsbacke. Förhoppningsvis så skall det vara sant.
Hon börjar packa sin väska för att ta sig in till biblioteket. Väskan känns tung som bly men det spelar inte så stor roll, tack vare lite trixande så har hon fått ett studentrum som ligger nära centrum. Hon behöver bara snedda över kyrkogården så är hon framme.
Klara kastar en blick i spegeln. Granskar sig själv i några sekunder.
Visseligen är hon 22 år men om hon inte har legg med sig så blir det blankt nej på systemet. Hon tänker att det säkert beror på att hon är så kort, bara 1,60 och så är hon väldigt finlemmad. Smala armar o ben. Kanske inte så mycket till byst men tack och lov så har alla spinningpass gett henne en fyllig rumpa. Det blonda håret har blivit lite väl långt under sommaren o solen har gjort att de där fräknarna spridit ut sig som en gullig tvättbjörnsmask i ansiktet.
Hmmm tänker hon kanske skulle ha på någon foundation för att dölja dem. Men å andra sidan varför det. Visst har hon rådjursögon o runda kinder men någon bimbo som springer efter ekonomkillar vill hon då rakt inte vara. Nej naturlig skönhet varar längst.. Men inte om man frågar en plastikkirurg i och för sig. Klara låser dörren till sitt rum och går ut.
Carl- johan går ut från den stora föreläsningssalen. Professorn i spelteori har njuti i fulla drag av att förvirra de stackars förstaårsstudenterna. Många såg ut som levande frågetecken i två timmar. Inte för att det var något som drabbade "C-j" som hanns vänner kallar honom. Det hela var ju egentligen löjligt enkelt.. Men efter en ekonomexamen o en juristexamen så vore det väll tusan om han inte behärskade logiskt tänkande. Trotts att han redan spenderat 7 år på universitetet så är C-j ändå bara 26 år. Egentligen borde han börja jobba nu men hans föräldrar tror att han har ett år kvar o de jobbar ju så mycket att de ändå inte märker något. Han kommer ut i den varma sensommarluften. Vinden tar tag i hanns tjocka mörka hår. Det är inte många som märker att han inte är en nybörjare. han tittar bort mot trappen, ser en av de otaliga tjejer som går på kursen.
Omedelbart drabbas han av samma känsla som alltid kommer till honom när han ser en söt tjej. En märklig blandning mellan rädsla och sorg. Rädd för att göra bort sig och sorgsen för att han inte vågar ta risken. Dessutom vet han vad som händer, de kommer att bli goda vänner men hon kommer att säga att det inte finns någon spänning mellan dem. Konstigt, enligt alla psykologiska undersökningar så skall idealpartner få en att skratta o känna sig trygg.... vad menar de med spänning. Men men tänker C- j det finns ju så mycket annat roligt att ägna sig åt här i världen så vem behöver tjejer.. Även om det är som att titta på exklusiva konstverk när man ser en söt o glad tjej. Han kommer in i stora läsesalen i biblioteket. Han ser sig om efter en lämplig sittplats och helt plötsligt möter hanns blick ett par gröna runda ögon, ögon som utstrålar total energi, glädje och lekfullhet i kombination med vaksamhet och observationsförmåga. Till hanns totala förskräckelse får han ett mjukt leende av henne... han hinner bara tänka henne för det känns som att det inte finns någon annan i salen längre. I ren panik tappar han sina böcker, en kärnvapenexplosin hade troligen varit tystare.. Med kraftigt rodnande kinder så går C-j långt bort från flickan som precis bragt honom totalt ur fattning.
Klara kliar sig lite på näsan. Konstig reaktion den där killen hade nyss när hon såg på honom så var det som att hon tittade in i ögonen på en hare som fångats i lyktorna på en bil.. Han kanske har social fobi tänker hon. Konstigt för han hade då rakt inget att vara rädd för. Hon blev bara så betagen av hanns skönhet. Lång och smal men ändå atletiskt byggd. Killen måste simma eller träna gymnastik för annars så skulle han inte ha en sådan figur. Och den lilla söta näsan som gick så bra till de höga kindbenen var ju så gullig att man bara kunde äta upp den.. Nej nu... klara kommer på sig själv med att tänka tankar som inte alls går ihop med studier. Det vill säga om det inte är befruktingsprocessen som skall studeras...
fortsättning följer...