Företaget RentMe har specialiserat sig på implantatsteknik. De har skapat en nevrologisk styrenhet som kan kopplas in till människors centrala nervsystem. Detta tillåter att kroppen kopplas i stora delar bort från sinnet och du kan röststyra männiksan i fråga. Implantatet är permanent men kan kopplas på eller av, beroende på vad som behövs, men bara av förtaget RentMe. Det var länge en omdiskuterad och mycket kontroversiell tjänst de erbjöd, och är fortfarande. I början fick människor som gick med på att få implantatet en rejäl ekonomisk ersättning. Denna skönt snabbt allt eftersom fler blev implanterade. Och i med allt fler funktioner visade sig vara mycket effektiva blev det mer och mer axepterat. Fabriksarbetare blev mer noggrann och exakta. Ett bygge gick fortare då alla kunde styras bättre. Fler och fler företag började hyra in människor som tillåtit sig implanterats med nevrbryggan som den kallas. Spelindustrin skapade upplevelseparker där skådespelare interagerade mot deltagare i olika scenarion. Så klart uppstod direkt en marknad inom porren. RentMe sägs i dag omsätta mer än dubbelt så mycket på att hyra ut människor för sex än alla andra tjänster tillsammans.
Nervbryggan gör så att alla funktioner i kroppen finns kvar. Personen hör, smakar, känner och upplever allt helt normalt. Däremot blir dess kropp i stort sätt frånkopplad från viljan att röra sig med hjälp av det egna sinnet. De reflexer som är autonoma ligger kvar som vanligt. Andning, reflexer som att blinka eller hjälpligt ta emot sig när en faller. Därimot ligger en del problem i just detta. Att det är reflexmässigt och klumpigt.
Personerna kan tala men tar inte initsativ själva till det. Allt som görs är på uppmaning, på kommando och order. Men i och med att hjärnan fungerar normalt så kan den ändå processa komplexa order, undermeningar och förstå samband. Det har gjort Nervbryggan så användbar. Säger du åt en arbetare att skruva ihop en låda kan den själv ta upp skruvarna, passa dem i hålen och dra åt. Du måste inte beskriva alla små delmoment.
Förr var det alla möjliga arbeten som beställningarna var på. När människor var nyfikna på nervbryggan. De testade, lekte och utforskade. Hon fick gå ärenden, promenera gamla och hundar. Hade varit någon gång hon jobbade som vakt på något bygge. Hon hade fått uppleva mycket som hon inte trodde hon skulle vågat. Någon hade hyrt henne för att testa en ny prototyp av flyganordning. En annan för att hon skulle gå in till ett häng med vilda djur och hämta en sjuk ung varg. Det hade gett riskbonus.
I kontraktet stod att hon aldrig behövde vara inkopplad mer än 8 timmar i sträck med 8 timmars vila mellan var gång. Men det blev allt oftare som det gick i ett. En gång hade hon kopplats upp när hon sov. Vaknat av att hon var ute och gick på stan redan. Det var otäckt. En gång hade en som hyrt henne blivit arg och låtit sin ilska gått ut över henne. Sagt åt henne att slå sig själv. Personen hade visserligen blivit avstängd av RentMe från att någonsin hyra någon av dem igen. Men det var så dax.
Överlag hade hon haft tur. Hon hade hört om människor som råkat illa ut. riktigt illa. fått men för livet eller rent av dött. Kanske var det bara rykten? ingen hade våldtagit henne i alla fall. Om det nu var våldtäckt? De hyrde hennes kropp och hon var deras. kunde de då ens klandras om de skulle utnyttja det som de fick utnyttja? Hon visste inte säkert.
Hon mindes de första dagarna hon haft Nervbryggan i sig. Det var kittlande att plötsligt hamna i situvationer och se vad för befallning hon skulle lyda.
fick din beställning redan klockan 1015 i förmiddags. Det pep till i din telefon med beställningsorden. sgatan 38 i kväll kl1730 till 1845. Det var allt som vanligt. Inte vem som beställt eller exakt för vad. . Det var inget annat som kom nu för tiden. Och så började den långa väntan på att plötsligt skulle Nerbryggan slå till. Plötsligt mitt i en rörelse skulle du känna hur något bromsade hela din kontakt med kroppen och du började se dig som fånge i något... i någon. En själ som med vilja inte kunde längre styra sig fritt. Någon som skulle lyda och följa och inuti kunde skrika, gråta, skratta eller hata och inget av det spelade roll. Kroppen skulle väl där framme lyda vem det nu var som bokat och för vad ändamål det än var. Sådant var hennes jobb numera