En artikel om hyllningen till kuken

Själv kallar jag den kuk, eller lem. Men allra helst betraktar jag den som min Frejstav, alstringskraften och kreativiteten förkroppsligad.

I min vänkrets har jag många häxor, wiccaner och diverse ?gudinnefeminister?, som talar om Gaia, Inanna, Freja, Moder Jord, det Heliga Blodet (menstruationen), månkraft, det Heliga Kvinnoskötet och så vidare. Detta är ju underbart, och enligt min mening förmodligen den enda vägen ur det förkrossande patriarkatet.

Dessutom - så länge vi tror att Gud är en man, kommer kvinnor oåterkalleligen att betraktas som andrahandsvarelser.

Men för att vi ska få riktigt jämlikhet mellan könen måste även männens stigma belysas. Vi män i är själva verket utsatta för ett minst lika tungt förtryck. Kanske särskilt på det sexuella planet.

Vi betraktas automatiskt som de förtryckande, ?förövarna?, medan kvinnorna alltjämt är offren för de hemska männen. Vi förväntas bära någon slags kollektiv skuld för allt från våldtäkter och hustrumisshandel till häxbränningar och pedofili.
Det är män som krigar, det är män som konstruerar vapen. Och det mest fruktansvärda vapnet på denna jord verkar vara mannens könsorgan.

Synen på sex har förvisso liberaliserats mycket under detta århundrade, men vissa saker är fortfarande ohjälpligt tabubelagda. I sexbilagor i dagstidningarna kan man läsa om hur man ska hitta G-punkter, och man kan få se nakna män och kvinnor, även i mycket heta omfamningar - men en sak får vi aldrig se i Aftonbladet. En ståkuk.

Där går gränsen.

På TV kan du på bästa sändningstid visa filmer där män skjuter varandra med stora puffror, så det stänker blod och hjärnsubstans överallt - men kukar får man inte visa - särskilt inte erigerade sådana. Detta är nämligen det mest skamliga och farliga som finns.

Vad kan vi dra för slutsats av detta?

Jo, att en ståkuk är MYCKET farligare för ett barn att se på TV än t.ex. en Kalashnikov. Och vad för ett slags budskap är det?

Jag har aldrig slagit min fru. Jag är inte pedofil. Jag har aldrig våldtagit, jag har aldrig mördat, och jag har aldrig bränt någon häxa. Jag har aldrig krigat (jag gjorde inte ens lumpen), och jag har inte byggt några vapen.

Men jag har ju förstås en kuk. Därför bär jag automatiskt skuld för alla dessa obehagligheter ändå. Skäms på mig!

På British Airways sätter man aldrig en ensam manlig passagerare bredvid ett barn, eftersom en ensam man betraktas som en potentiell pedofil.

Det har hänt vid upprepade tillfällen att män har blivit polisanmälda som pedofiler eftersom de kramar och pussar sina små döttrar - med resultatet att många män inte vågar visa ömhet och kärlek för sina barn.

På vissa svenska dagis får manliga anställda aldrig vistas ensamma i samma rum som ett barn - och på vissa andra dagis är man så konsekventa att man aldrig anställer män. De kan ju vara pedofiler.

Om man hade samma regler för negrer, eller araber (?det vet man ju hur det är i arabländerna?), så skulle det bli ett ramaskri utan like (med all rätt) - vilken fruktansvärd diskriminering!

Men med män som kollektiv går det bra.

Jag är stolt över många saker i mitt liv. Jag är stolt över vad jag kan åstadkomma i mitt yrke, jag är stolt över att vara pappa till tre underbara barn, jag är stolt över att jag är duktig på flera nyttiga och roliga ting. Och jag är stolt och glad över att många betraktar mig som en varm och vänlig människa som man känner förtroende för, och trygghet hos.

Och jag är stolt över min kropp, även om den inte ser ut som en 22-årig fotomodells vältränade och slanka lekamen. Jag är stolt och glad över vad jag kan göra med min kropp - dansa härligt, lyfta tunga saker, klättra i träd, simma, cykla fort, ge stora björnkramar, älska med en kvinna.

Och i det ingår att jag - hör och häpna - är synnerligen stolt över min kuk.

Jag tycker om denna min föränderliga och förunderliga kroppsdel. Den skänker mig mycket glädje - både på egen hand och tillsammans med andra. Och den har ju faktiskt bidragit till att jag har mina tre barn som jag är så stolt över.

Jag tycker att den är vacker, skön att hålla i, samt att den på ett underbart sätt förkroppsligar hela den manliga alstringskraften, kreativiteten, förmågan att skapa och manifestera.

Frejkraften.

Frej är ingenting utan Freja - och Freja är ingenting utan Frej. Guden och Gudinnan måste finnas i balans med varandra. Gudarna och Myterna är våra lärare - i samma grad som vi kan förkroppsliga Gudarnas ideal kan vi leva i harmoni med varandra.

Och vi kan själva vara Gudar och Gudinnor.

När jag älskar med en kvinna, så är vi Man och Kvinna, Präst och Prästinna, Gud och Gudinna - då finns det inte längre några ?förövare? och ?offer?. Bara Lek, Kärlek, Balans, Harmoni och Dans.

Men även männen måste lära sig att älska och respektera sitt kön. I samma grad som kvinnorna lär sig uppskatta sin menstruation, och all den magi som finns i den, så måste männen lära sig att se den oerhörda kraften i den livgivande säden.
I samma grad som kvinnor lär sig att uppskatta sin vagina, hitta erogena punkter, sköta hygien på rätt sätt m.m., måste vi män lära oss samma förhållningssätt till våra kukar.

V ill kunna älska mig själv, och det innebär att jag också vill kunna uppskatta min Frejstav, min fruktbarhetssymbol, min mannakraft i fallisk skepnad - utan att för den skull bli betraktad som en pervers typ, kvinnohatare, manschauvinist eller något annat lika charmigt.

Vi måste se att det inte bara är kvinnorna som är offer för det gamla patriarkatet - vi är alla offer för det, inte minst männen. Så låt oss tillsammans hjälpas åt att lämna denna offermentalitet, låt oss lämna detta stigma bakom oss och blicka framåt.

Kvinnans sköte är sannerligen en Himlaport - den öppning varigenom vi alla inträtt i denna värld, från det universum som livmodern är - och den port genom vilken vi om och om igen kan få uppleva himmelriket, paradiset.
Kvinnan är Gudomlig, i det att liv skapas i hennes kropp.
Men mannens lem är lika helig - från den kommer den livgivande säden, den Gudomliga gnistan som befruktar ägget.

Låt oss dyrka varandras kroppar, och våra egna.
Låt oss bli hängivna i vår falloskult, liksom i vår dyrkan av Moder Jord genom kvinnans sköte.
Låt oss göra älskogsakten till en gudstjänst, en shamansk ritual, en Gudomlig förening.

Låt oss mötas i extasen, låt Gudastav träda in i Himlaport, låt oss dansa tillsammans.
Låt kvinnorna vara stolta över sin kvinnlighet, låt männen vara stolta över sin mandom.

Där finns inget över eller under, där finns inga offer och förtryckare, där finns ingen skam. Där finns Frej och Freja, Guden och Gudinnan, Yin och Yang. Där finns glädjen, dansen, balansen, leken, kärleken, extasen.

Låt oss leka tillsammans.