Varje andetag skar i bröstet, en kaskad av vita moln bildades i den kalla vinternatten varje gång jag andades ut.
Jag kunde höra henne, hon var nära nu, 15-20 meter kanske, knarret under hennes skor mot den packade snön avslöjade att hon närmade sig för varje steg. Hur fan kunde hon veta var jag var? Jag hade sprungit snabbt i kanske 50 minuter och jag borde vara en bra bit ifrån henne, jag borde även vara i bra mycket bättre form, speciellt efter jag knuffade ner henne för trappen innan jag tog till flykten.
Jag skulle precis resa mig upp och röra mig framåt när en mörk siluett blev synlig precis bara några meter framför mig, månen lös skarpt i mina ögon och jag kunde knappt urskilja konturerna på människan framför mig. Omöjligt, hon var nyss bakom mig, hur i helv.......
Det svartnade för ögonen när tänderna sjönk in i min halls och blodet strömmade ur mina vener, jag brann invändigt, det kändes som mina ådror var fyllda av svavelsyra som pumpades ut i min kropp, det sista jag hörde var..
-ANDREAS!!!
-Tyst Melinda!, du har tillfogat oss tillräckligt med besvär för ett århundrade nu! Den här spar vi inte, ät bröder.
Vi hade skrivits ett bra tag på nätet och hon var så snygg! Perfekt mjölkvit hy, långt blont svallande hår, mörka ögon och ett förföriskt leende, dessutom var hon jävligt trevlig samtidigt, ja, egentligen sket jag i det, jag ville knulla rent ut sagt, men man kan aldrig veta, kanske var det här en keeper ett tag, det började bli jobbigt att leta nytt knulla hela tiden och de små. liven hade en tendens till att bli kära, då var det dags att dumpa.
Idag skulle hon skicka en första nakenbild, som jag kämpat för att få till detta, jag var Så taggad och nyfiken på hur hennes kropp såg ut utan kläder, det hela var nästan lite för bra för att vara sant så jag hade satt lite hårt mot hårt och krävt en avklädd bild och att hon håller i ett papper med hennes nickname skrivet på, idag skulle det avslöjas om hon var på riktigt eller inte.
Hon var på ritktigt... Herregud vilken kropp, löjligt perfekta bröst, former, vilka former, den här skulle jag nita till varje pris..
- Du är vacker men du får nog banta lite va? Skrev jag lite retsamt.
-Håll käften!, Banta kan du göra själv ditt snöre!
- Ha ha, du är grymt fin tejen, jag vill träffa dig, det kan jag inte hålla inne med längre.
-Du ser inte så tokig ut du heller, jag vet inte om jag är redo för att träffa dig än, det är lite komplicerat.
-Ja jag vet att du sagt det men kom igen, vi är som gjorda för varandra, vi gillar ju i princip samma saker och vi är ju lika snygga.
Jag höll på och smörade i evigheter tills hon till slut gick med på att träffas. Det fick bli i hennes familjs gamla övergivna herrgård ute på brownstoneslätten. Godset låg precis nere vid skogsbrynet det var övergivet och hade varit så i åratal, perfekt, där fick vi vara ifred, det skulle inte ta mig värst lång tid att få av henne kläderna.
Vi möttes uppe vid vägen, precis vid ingången till den lilla hopväxta alle som ledde in till den övergivna gården. Det var hon som kom i alla fall och hon var ännu mer hetare än vad hon varit på bilderna hon skickat.
-Hej. Sa hon nervöst, vi skyndar oss in.
-Ok.
Skumt, hon tittade oroligt omkring sig, en känsla av oro kom över mig för en sekund men synen av hennes mörkröda glänsande läppar fick mig att glömma allt. Vi gick i rask takt ner till huvudbyggnaden och klev in.
-Jag ska sätta på strömmen och göra upp en brasa. Sa hon och försvann in i mörkret och lämnade mig kvar i den stora sal som verkade ha varit någon form av vardagsrum fast 4 gånger större än normalt. Det fanns en soffa ståendes vid den öppna spisen i alla fall, där..tänkte jag, där skulle vi "umgås" lite närmre sedan.
Jag rycktes ur mina tankar av ett högt brak från källaren och jag skyndande mig bort till dörren som Melinda hade försvunnit ut igenom......
Fortsättning eller skrotas...? :-)